Wokjävel
Jag brukar påstå att jag är ganska bevandrad inom matlagningens ädla konster. Inte någon mästerkock eller så, men bättre än genomsnittet i min ålder. Jag kan laga detmesta, om man säger så. Men idag fick jag bittert erfara att jag visst inte är så himla duktig som jag trott. Ner på jorden med dig, ungjävel.
Jag skulle laga kycklingwok. Piece of cake egentligen. Jag skar kycklingen i små, fina bitar, kokade nudlar, fräste kyckling, blandade ihop kyckling och nudlar, tillsatte en påse frysta wokgrönsaker, soya och chilisås. En helt vanlig wok tänkte jag. Tråkigt. Jag hade i majs och solroskärnor också. Gott, tänkte jag. Och det hade det säkert blivit också, men någonstans på den slingriga vägen gick någonting fel. Det blev helt oätligt. Det smakade brännt. Det smakade för mycket soja. I mina försök att rätta till mina felsteg hade jag i diverse olika chilisåser från kylen. Dumt gjort. Nu smakar det brännt, för mycket soja och man börjar dessutom spruta eld om man äter av den. En riktig delikatess med andra ord. Det som blir spännande är när mamma och Niklas kommer hem och ska äta, om de vågar säga att det smakar skit på ren svenska eller om de helt enkelt äter och håller tyst.
Jag börjar nästan tro att mina matlagningstalanger håller påa tt lämna mig, först bullarna imorse och nu dethär. Vilken tur att jag ska bli rik när jag blir stor, så att jag kan anställa en kock. Jag känner en kock. Han heter Jonny och bor i London. In case you were wondering.
Snart kommer Lisa, undrar om jag ska bjuda henne på lite wok? :D