Empty room

Det här hade kunnat vara en jätteglad-födelsedags-blogg, men det är det inte. Det är ångest, tårar och ensamhet. Det är saknad, förvirring och smärta. Jag förstår helt enkelt inte hur det blev såhär helt plötsligt, allt var ju bara bra.

Lasse Lindh säger att allas hjärtan måste gå sönder ibland, och det kanske är sant. Men det gör inte mindre ont för det.

Kom tillbaka till mig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback