Sonett

Jag tänkte dela med mig lite av arbeten från Litterär gestaltningskursen.
Skratta inte:(


Sonett

I vinternattens mörker lös du så,

Att själva stjärnorna tycktes blekna.

Med dina ögon värmde du mig då,

En blick som ännu får mig att vekna.


Din hand i min mot främmande länder,

Där vindarna är ljumma natten lång.

Barfotagång längs vidsträckta stränder,

Där havet färgas rött i solnedgång.


Ett trasigt hjärta fann en själsfrände

Och kommer aldrig att brista nått mer

Tillsammans följs vi till världens ände,

Enade i kärlek, vad som än sker.


I nöd och lust kan du lita på mig,

För jag ska aldrig sluta älska dig! 


 
Jag vågar inte ladda upp de andra. Ni kommer bara skratta. :(((((


Kommentarer
Postat av: Erika

Sluta vara så duktig:(
den var jättebra. verkligen.

2008-01-29 @ 20:02:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback