Som att vinka åt en blind och som att skrika åt en döv
Någon borde tala om för mig att jag ska sluta vara så jävla feg. Att jag inte har någonting att oroa mig för. Att jag inte ska läsa in så jävla mycket i allt som sägs och görs. Att jag bara ska vara glad över det jag har just nu, inte hela tiden tro att det värsta ska hända. Att jag måste våga lita på folk. Det är inte farligt, eller hur?
Troligen inte, men det är skitjobbigt.
FoB bäst justnu.
Jag ångrar mig jättemycket att jag inte ska gå på P&L. Jag hade ju biljetten betald redan, vadfan var problemet liksom? bajs.
Det är jobbigt att jobba. man har för mycket tid att älta allt och lite till, som egentligen inte betyder någonting. Fast det är väl inte mycket bättre att sitta hemma, då dör jag av tristess. See? jag är aldrig nöjd.
Nu ska jag cykla till stan. tror jag. antagligen kommer det börja regna på mig. Mest för att jag är så bra på att tänka positivt.
OaO
du anar inte hur rätt du har. och jag håller med till femtusen procent. och lite till.